Kommer drömmen att bli sann?

Min dröm är att en dag äga ett eget hus där jag kan få göra det till mitt.
Jag älskar att bo där vi bor (förutom när det blåser). Men det är ju inte vårat. Jag hade kunnat ändra på hur mycket som helst eller göra det så att det passade oss bättre. Men det är ju inte speciellt lockande att lägga en massa pengar på något som jag en dag ändå bara måste lämna.
Jag vet ju om att vi inte har planer på att flytta på ett par år. Men en dag kommer det huset att vara alldeles för stort för bara oss 3.
Liam och Kevin kommer ju att flytta ut långt innan det ens är tal om att Emil ska göra det
Och då känns det sisådär att ha lagt ner allt tid, pengar och möda på det.

Fast det är kanske så det är överallt?! Jag vet inte.
Jag har ju aldrig ägt ett hus.
Jag skulle bara vilja ha känslan av att här ska jag bo tills jag inta kan bo hemma längre. Och den känslan kan jag inte få här eftersom jag vet att jag en dag behöver flytta för att det är för stort och för att det kostar för mycket för bara oss tre
Det är ju visserligen ”den tiden, den sorgen” men känslan kan jag inte släppa.
Jag har ju äntligen hittat lugnet i att vi ska stanna kvar här. Nu.
Ändå så kryper känslan av att vi en dag ska flytta upp och ställer till med lite kaos i huvudet.
För som sagt. Jag vill mycket men måste hejda mig för det är inte mitt.

Jag har hittat ett jätte fint hus i Väggarp. Men det hade behövt en total makeover. Den har den riktigt gamla insidan. Ni vet den man själv växte upp i som barn så den är ju väldigt nostalgisk men passar inte riktigt in i dagens inredningar.
Nåja. Drömma kan man ju. Det kommer med största sannolikhet bli en ny lägenhet när den dagen kommer att dom två stora flyttat.

Ikväll är det valborg. Mannen jobbar tyvärr natt så det är jag och barnen hemma.
Vi ska gå upp till Anders och Margitha på kvällen för att tända ett eget litet bål av allt trädgårdssly som dom samlat på sig nu när alla hyresgäster har rensat i sina trädgårdar. Det blir även lite korvgrillning. Sen är det äntligen helg igen. Jag har kommit in en trötthetsperiod. Det märks att man tappat träningen för jag blir alltid så himla hjärntrött då.
Men samtidigt så finns inte orken där heller.
Men nästa vecka (om det inte går att vara ute) så ska jag ta mig ett och annat pass. HEMMA!
För man BÖR hålla sig hemma. JUST NU!

Jag kan faktiskt inte annat än att tycka att detta som sker just nu är rätt ”skönt” ändå.
ALLA ”måsten” och alla ”krav” som folk har på att man måste göra något hela tiden är borta. Eller borde vara
Jag tycker det är så skönt att jag kan ”skylla” på detta nu när jag säger nej till saker och ting.
Jag tycker om att vara hemma.
Så ja. Jag tycker att man borde hoppa på denna vågen och bara njuta av att man INTE måste en massa saker.
Än så länge så är vi rätt skonade här nere i Skåne. Men det innebär också att folk har slappnat av mer och slutat att hålla sig till restriktionerna som är angivna.
Det är rätt sorgligt ändå att se hur pass ytliga vi människor är.
Det är viktigare att gå och shoppa än att hålla sin del av ansvaret.
”Jag ska bara”.
Fast om 200 personer tänker ”jag ska bara” så blir det snabbt en samling människor som inte tar sin del i ansvaret.

Ja. Jag handlar också. Mat.
Hade jag kunnat handla mindre ofta?! Absolut!
Det är något jag jobbar på.

Nä usch. Mitt humör fixar inte en diskussion om detta. Jag tänder till på alla cylindrar.
Vi ska vara glada över att vi har det så fritt som vi har det Sverige.
Men med tanke på vissa människors nonchalanta attityd och syn på detta så är det bara en tidsfråga innan dom kommer att stänga ner även detta landet.
Jag hoppas verkligen att det inte blir så. Men det förvånar mig inte om det skulle bli så.

Sluta vara så egenkära och börja tänka på era medmänniskor istället!