Felaktiga diagnoser!?

Idag fick jag äntligen tummen loss och kontaktade journalarkivet. Jag fick nyligen reda på att en diagnos jag fick för ett par år sedan inte betydde det jag hade gått och trott i alla år!
Så när jag fick denna informationen så blev jag milt sagt upprörd.
Men jag har inte riktigt orkat att ta tag i det.
Men nu har jag ring dom och när jag fått mina papper så ska jag ringa till patientnämnden och se till att få bort den här diagnosen.
Fattar verkligen inte hur denna människa kan fått lov att jobba med det hon gjorde.
Nåja. Vi får väl se vad som händer och sker när mina papper kommer.
I annat fall så lunkar livet på som vanligt.
Löpningen har banne mig hållt i sig denna veckan också. Men just ikväll blev det inget. Vi fick prioritera att prata med tonåringen istället.
Han hade visst ansökt om ett medlemskap på något ställe som hade kunnat sluta med att vi satt med extrem saftig räkning i slutet av december. Eller ja. Den hade nog fan sträckt sig betydligt längre än så.
”Gud ge mig styrka”
I vilket fall som helst så har vi spenderat kvällen åt detta och att prata allvar med grabben. Så vi får väl se hur mycket av detta som fastnade denna gången.
Idag när jag kom hem så var Ida här på besök.
Hon och Kevin har tyvärr gjort slut. Jag säger tyvärr för Idag har ändå varit en del av vår familj i över 1 år och nu helt plötsligt så är hon inte här längre. Det känns trotsallt väldigt tomt och vi saknar henne.
Men hon är välkommen när som.

Imorgon är det äntligen fredag! Som jag har längtat till helgen. Jag behöver sova *hahaha*
Och ikväll har det till och med snöat! Hoppas hoppas att det stannar kvar!


Nä. Jag får tydligen inte var ifred till att skriva idag.
Liam behöver lite mamma-tid.
Så jag får återkomma imorgon.
Puss på er