Vi testar väl….

Vi tar väl och gör ett nytt försök med det här.
Jag har som sagt inte alls varit i form för att skriva. Livet har varit extremt hektiskt och jag var så pass vilse ett tag att jag höll på att förlora den viktigaste personen i mitt liv.
Men vi är stadiga och vi står tillsammans. Jag har tur att han har det tålamodet med mig som han har och att han står ut med mina utsvävningar.
Men allt börjar hamna på plats igen. Jag ska bara få in i mitt huvud att saker och ting inte funkar på det sättet som min hjärna vill få det att framstå som.
Jag kan ju ibland få för mig att jag ska vara själv och att jag inte behöver ha varken honom eller någon annan i mitt liv och att folk bara står i vägen för mig och min gyllene framtid.
Men sen kommer det tillfällen och kommentarer som får mig att se hur mycket vi varit med om genom åren.
Där är repliker jag kan säga där han vet exakt vad jag menar och vad han ska svara.
Andra står som frågetecken och fattar inte alls det roliga. Vi har som sagt mycket historia bakom oss.
Han är inte felfri på något sätt. Även han har sina egenheter som kan få en att ifrågasätta sitt val men i slutändan så är han alltid den som står bakom mig och som alltid försöker höja mig högre än vad jag själv tycker att jag ska vara.
Ibland undrar jag om jag verkligen har förtjänat honom.
Men det gör jag nog annars hade han varit ute ur mitt liv för längesedan.
Jag ska bara lära mig att han inte är farlig eller ute efter att såra mig! Man kan tycka att jag borde ha fattat detta efter alla åren men tydligen inte! Tydligen sitter det djupt. Men han har ändå fått komma betydligt längre in än någon annan .
Oavsett. De är iaf den huvudsakliga anledningen till mitt avbrott. Det hade bara blivit en massa dravel och skit av inläggen. Jag försöker ändå att vara äkta.
Dela med mig av hur vårt liv ser ut.

Det har varit extremt mycket jobb i trädgården den senaste tiden. Vi har anlagt ett lite större trädgårdsland så det har tagit väldigt mycket jobb och tid.
Men attans vad bra det blev. Och eftersom jag ligger lite efter med plantering och sättning så har jag haft lite panik med att få det färdigt och vädret har inte riktigt varit på min sida varje dag.
Men igår blev det klart.
Så i veckan ska det planteras en massa.
Igår var det desutom bröllop för hela slanten. Mojje och Sofie gifte sig här hemma i trädgården så hela dagen gick åt till det.
Så härligt men annorlunda bröllop det blev.
Dom stod i sin trädgård och vi satt i deras vardagsrum och tittade via skräm.
Amber stannade hos oss och dom begav sig till Malmö för att ta in på hotell.
Både jag och mannen (som var fotograf) var helt mentalt slut i huvudet när allt var över.
Men eftersom klockan bara vara 18 så kunde inte riktigt jag acceptera att vi skulle slänga oss i soffan och inte få någonting gjort den dagen så det blev att vi byta om och gick ut för att sprida ut de 2 ton jord som vi var och hämtade i fredags.
Barnen hjälpte till att plocka grästuvor som vi fräste upp innan vi börjar sprida ut.
Med lite godis och pengamutor så gick det som en dans.
Sen vid 8 fick jag väl ge mig för dagen och bege oss in.
Barnen fick slappa en lite stund till i soffan och sen var det god natt för deras del och jag och mannen intog soffan istället.
Vi kollade på den nya Mortal Combat. Den var så där. Grafiken var as grym, men den blev helt fel i handlingen om man jämför med originalet. Men helt klart värd att se.
Idag var det dags för kalas för Evelina. Tänk att hon redan fyllt 11! Tiden går fruktansvärt fort just nu.
Det är och blir som det blir när vi 3 syskon samlas. Det blir väldigt intensivt för alla respektive.
Och jag kan helt ärligt säga att det blivit liiite för mycket socialisering denna helgen så min energi är helt slut nu.
Men imorgon är det dags för jobb igen och det ska ändå bli riktigt skönt. Där kan jag koppla av min hjärna på ett annat sätt.
Jag har varit ledig i 4 dagar nu och ja det är väl skönt i sig men jag kan inte riktigt ta det lugnt och vila. Vilket min trädgård är ett perfekt exempel på just nu.
Det är som det är och det är bara till att gilla läget.
Ibland brukar jag tänka på saker som folk säger att -ibland får man tvinga sig själv till att ta det lugnt.
Men hur gör man det?!
Om jag tvingar mig själv att ta det lugnt så blir jag stressad och får ångest. Och jag blir ännu tröttare.
-Man ska acceptera när man är trött och lyssna på kroppen.
Men om jag har gjort en plan och jag helt plötsligt inte orkar ja då kan jag ju göra det OM mitt huvud kan acceptera det.
Men om det inte kan det så ska man tvinga sig själv till det ändå?! Då var vi där igen.
Stress och ångest. Förklara för mig hur man ska kunna tvinga sig själv till det då?
Jag har ändå kommit så pass långt att jag kan lämna hemmet utan att ha städat det först.
Att jag ändå kan gå och lägga mig utan att det blivit dammsugit den dagen.
Hela tiden kämpar jag med att kolla över min prioritering och det blir alltid något som blir lidande.
Men jag lär mig nya saker hela tiden.
”Tyvärr” har trädgården gjort att träningen blivit lidande. Dygnet har helt enkelt för lite timmar för att jag ska hinna med allt. Men det får vara så just nu.

På valborg var vi hos syrran där hon har hästen och där i ägarens stall blev jag förälskad! Vilket underbar Fux han hade! Han var givetvis till salu men dom där pengarna hade jag inte ens haft om jag så hade 3 jobb. Men my god så vacker han var.
Vi hade en jätte trevlig kväll och jag blev ännu mer förälskad i Gantofta.
En dag när barnen flyttat hemifrån så ska jag flytta närmare stranden.
Men just nu blir jag mer och mer förälskad i vårt eget hem.
Saker och ting börjar ta form efter hur vi vill ha det och det blir mer och mer känsla i det hela.
Emil har snöat in på Ronaldo och fotboll.
Så om ni har Ronaldo saker liggandes hemma så har vi en blivande 7 åring som hade gått på moln.
Vi får väl se hur det blir nu efter sommaren om han ska få börja på fotbollen igen.
Vi är väldigt restriktiva med alla aktiviteter pga Corona. Men förhoppningsvis så kan man få börja leva lite mer normalt efter sommaren. Hoppas kan man alltid.
Liam är som sagt tonåring och har skaffat sig tjej. I köpingebro av alla stället. För er som inte fattar så är det över 1 timme dit enkelresa med bil! Det blir en massa farande fram och tillbaka för deras del med tåget.
Men så länge det funkar så gör det.
Kevin är Kevin. Han fyllde 19 i måndags. Helt sanslöst.
Hur mycket jag än hade kunnat slita av mig håret över hans attityd så är jag ändå extremt stolt över den unga man han formas till.
Han har skinn på näsan och går sin egen väg . Det har han alltid gjort och oftast blir det bra!
Jag måste bara acceptera att han måste få leva sitt eget liv men det innebär inte att jag tänker släppa honom helt för det.
Han är inte helt redo för den vuxna världen som är där ute.
Men när jag tänker på hur pass bra mina barn ändå är så blir jag väldigt stolt!
Man behöver inte misslyckas bara för att man var ung när man fick barn.
Ja. Dom gör korkade saker och ibland undrar jag vad dom har innanför pannbenet men dom är fina killar och dom är väluppfostrade och hjälpsamma när det kommer till andra människor. Vi får alltid beröm vet hur bra dom uppför sig hos andra och det värmer.
Det har säkert hänt en himla massa mer men nu har jag suttit här i över en timme och skrivit så det får väl vara bra för denna gången.
Hoppas ni har det bra i ert liv.
Ibland är livet skit men det är ändå en bra dag att leva!

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

•