Skov.

Just nu är jag inne i ett av mina skov. Igår var min mani att ha saker! Allt som är gratis skulle jag ha! Eller tja. Jag skulle ha saker och om jag hittade det jag sökte som bortskänkes så behövde jag ha vissa av sakerna som jag hitta på dom sidorna när jag letade efter det jag tyckte att jag behövde.
Jag kan skratta lite åt det nu och när Totte frågar vad jag ska ha det till.
Men paniken i att jag behöver det är inte rolig! Vem fan behöver slitna soffor? Vem fan behöver fetioellva olika växter, gardiner eller prydnadssaker eller tavlor eller en pool osv osv.
Jag försöker att hålla det borta men när det poppar upp så poppar det upp i hela kroppen.
Igår kväll så stängde jag ner helt. Jag la mig i soffan, efter att jag lagt Emil, och bara snöade in i min serie. Ingen telefon, inga andra barn ingenting. Där var manin under ”kontroll”. Men så fort jag skulle gå och lägga mig så *Tada!!*
Då började huvudet igen.
Vi behöver leta efter saker. Där är säkert en massa nytt som kommit upp på annonssidorna. Skynda dig innan du missar just det du letat efter.
Det tog ett tag att få huvudet att bli tyst så att jag kunde sova.
Så idag var det lite segt att ta sig upp. Men i mitt förvirrade tillstånd kom jag upp och iväg till jobbet.
Mannen fick liiiiite spel på min glömska sida. Men så är det när det inte riktigt vill sig.
Jag har tur som har honom på hemmaplan och som har Pia på jobb. Hon hjälper mig att få ner hjärnan bara genom att prata och lyssna.
Och han är min nödbroms i mitt kaos. Han skulle dock behöva lära sig prata mer med mig än att skälla på mig.
Missförstå mig rätt han har tålamod. Men även det har ett slut. Men det hjälper inte att skälla och bli arg för det gör saken bara värre. Antingen blir jag rosenrasande eller så slår ångesten på.
Men han gör sitt bästa.
Jag har börjat se mer av hur mitt beteende är och att jag faktiskt är manisk. Det har jag inte gjort innan.
Innan har jag bara skyllt ifrån mig om att sakerna vi har är gamla, slitna, fula. Ni bara stökar ner överallt.
Vårt hem är en jävla anstalt. Vi behöver ha mer tavlor på väggarna så att det blir hemtrevligare. Vi måste måla om så att det ser lite fräschare ut.
Trädgården ser hemsk ut. Det är ni och alla era jävla prylar.
Majoriteten av oredan hemma skapar jag oftast själv. Trädgården är fylld av mina saker och oftast kräver jag att dom ska göra sakerna för att jag inte orkar.
Jag skapar mitt eget kaos och jag behöver ha ordning.
Förr hade jag ordning! Förr var mitt hem alltid städat och i toppform. Men jag hade inget liv. Mitt liv bestod av att städa och möblera om.
Det är verkligen en helt sjuk känsla när man börjar få insikt i saker man gjort och gör.
Det är så att man blir snurrig och illamående.
Jag fick ta lite medicin både igår och idag för att hålla det nere.
Manin är där fortfarande. Men kroppen är inte lika hyper som den var igår.

Måtte denna utredningen gå fort så att jag slipper såna här påtagliga perioder.

I övrigt så rullar livet på.
Andra veckan efter semestern var sisådär. Jag var hemma på måndagen pga tån och sen jobbade jag tisdag och onsdag. Sen ballade magen ur och jag fick vara hemma torsdag och freda. Kul!
Nåja nu har den återhämtat sig.
Förra helgen var det dop för Alex lille son. Shit alltså vad killarna har blivit stora!
Det var inte längesedan man körde dom på olika scoutläger och nu helt plötsligt så börjar den ena efter den andra skaffa barn och allt.
Kan någon stoppa tiden!!